Visar inlägg med etikett Barnen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Barnen. Visa alla inlägg

lördag 10 november 2012

Nystulet

Världen ter sig orimligt mörkertyngd just nu. Himlen är grå och bajset är grönt. Har en konstant smak av kaviar och ägg i munnen samt att jag inte får behålla något jag dricker eller äter. Fick en energirush igår som jag utnyttjade till fullo, men allt som går upp ska komma ner... Vilket i korta ordalag betyder att jag idkade skytteltrafik mellan soffan och toan hela natten.
   Det här skulle inte vara så jobbigt att hantera om jag bara kunde be någon vakta barnen en dag så jag får chans att återhämta mig, men jag glömmer för det mesta bort att jag står allena med mina barn bland massa tomma löften om stöd. Ber aldrig om hjälp, men när jag gör det så måste jag göra det på mina bara knän för att få den... I alla fall när det gäller barnen. Idag blir det väl blåbärssoppa och Djungelboken igen, för som det ser ut just nu så kan jag inte vara lekpappa. Om vi går ut kommer jag vara pappan-som-bajsade-ner-sig-vid-gungställningen.

Hur som helst; låste in mig på muggen när Freja fått en dos välling och Leia fått höra fortsättningen på Star Wars-sagan. Följande är resultatet. Vet inte i vilket av klippen, men jag var på väg att kräkas i ett av dem... Dead Flowers, tror jag.

Shelter from the Storm


I Shall be Released


Dead Flowers

torsdag 10 maj 2012

Naturbarn

Välmående och serenitet är två ord som ständigt kommer förknippas med skogen för mig. I mina absolut vildaste stunder, när hjärta och hjärna trasslat in sig i de allra snårigaste törnbuskar finns det inget som hjälper så väl som att vara ute bland träden, myrstackarna och vattenpussarna som ligger stilla i minikärren. En tidlös plats, som för alltid kommer att vara på just det sättet den är. Betongens arkitektur är flytande och föränderlig, men en skog är en skog är en skog.

Min dotter verkar trivas lika bra i skogen som jag gör, vilket i sin tur gör att jag trivs ännu bättre.

"Titta, pappa! Myjona!"
(Jag har lärt henne om myrstackar idag)

söndag 6 maj 2012

Leia

Min äldsta är här. Helt plötsligt känns allt så jävla bra. Ett skrikskrattande flickebarn som tagit färden genom livmodern från mina testiklar är den bästa medicinen för min existensiella ångest. Idag målade hon.

Hon är en jävel på det mesta, hon vilden.